bajs, igen
Inte riktig orkat skriva på sistone... Varit för mycket negativt och jobbigt och jag ville inte ta tag i det, sköt bara undan det. Hoppsan. Jag ser i nerkanten att jag fått ett mail.. Kan vara från Han. Han är inte rolig. Faktiskt inte på något plan alls just nu och jag frågade häromdagen vad det var som var fel. Han fortsatte att bita ihop och le tvunget och hävdade att allt var så bra så. Yeah right! Han ger mig min egen medicin...och tror inte att jag känner igen receptet eller smaken. Grow up. Mailade honom alldeles nyss och frågade om han vidhåller att inget är fel och lade an en vuxen och mogen ton...fast jag egentligen vill hoppa upp och skalla honom... Återkommer till det, ska läsa mailet nu, vänta.
Fan. Han nekar fortfarande och kom med det första närmandet på evigheter genom att föreslå gemensam dusch och skrev även att han älskar mig. Fan. Jag är sååå mycket mer inställd på en rejäl fight. Jag är tyken helt enkelt.
Vår semester inleddes med ett jättebråk, inför hans barn. Kan inte förlåta honom för det. Så lågt och så...hm...white trasch/socialgrupp 3-nivå på det hela. Sedan hände en sak med hans dotter där jag tyckte att han gjorde så otroligt fel. Han låter fortfarande sin egen uppväxt och de upplevelserna styra sina spontana reaktioner och jag vill inte ha sådana anfall/infall i min närhet. Det har jag pratat med honom om, men jag är inte färdig. Det satte mig i en rejäl kris och jag gick in i mig själv totalt under tiden efteråt. Han märkte att något var fel och frågade mig men jag nekade, hade inte tänkt färdigt. Tänker säga till honom att händer något liknande igen så är det slut.
Men. Om det tar slut, då måste jag flytta. Älskar mitt hem! Har inte råd med annat hem heller. Har kikat runt och jag vill ju självklart bo kvar i samma område för att sonen ska slippa byta skola och kompisar igen men priserna är hiskeliga här och jag har inte tillräckligt med pengar. Har spelat på Lotto imorgon. Hoppas, hoppas. Bästa drömmen...det vore om jag vann tillräckligt mycket pengar för att kunna bo själv. Just nu tillför samboskapet bara pengar, inget emotionellt eller fysiskt eller ens psykiskt positivt. Så vill jag inte leva mitt liv.
Har arbetat för mycket på sistone. Alldeles på tok för mycket. Blir lite lugnar den här veckan och sedan är jag ledig några dagar innan skolan startar.
Vill vinna pengar, vill veta att jag har råd att flytta. Vill ha ett litet hus så man bara behöver betala lån och inte lägenhet där man måste betala både lån och avgift. Finns inga små hus ute just nu förutom för långt borta. Min blogg är så tråkig att inte ens jag tycker att den är rolig att läsa, men den fyller sitt syfte, jag får skriva av mig lite.
Skrev svar till Han, och nu stack jag fram hakan och tykade lite, utmanade, fräste lite.
Han, Han har inte så stora behov av fysisk kontakt. Han är väldig säker på mina känslor (dumt, mycket dumt) och tar mig väldigt för given. Han har vare sig intresset eller förmågan att anstränga sig för mig. Jag känner mig nästan alltid fet, fel och ful med honom. T.o.m. när vi var på date förra veckan och jag faktiskt kände mig riktigt fin så lyckades han snabbt sänka mig. Nu är det ju dubbelt. Jag deklarerar högt och intensivt att man måste älska sig själv först och mest och man ska inte vara beroende av någon annans gillande för att vara nå¨gon. Men...jag vill känna mig älskad av min man, och vår kommunikation där missar helt. Jag är därför omogen numera och låter honom smaka sin egen medicin, mycket, mycket utvecklande för ett förhållande, ja visst. Men jag känner för att ställa mig med händer i sidan och säga; HA! Nå, hur känns det nu när du aldrig får höra något gulligt eller snällt, när jag aldrig tar i dig, när jag aldrig tittar på dig, HUR KÄNNS DET NU?! För det gör ont. Det gör så himla ont att inte känns sig uppskattad och älskad av den personen man verkligen vill vara viktig och vacker för. Men Han kan inte. Han kan anstränga sig ibland och ta i så han spricker, och då når han upp till min miniminivå.
Men mest ont gör tanken på den där stora kärleken Han träffade, som fick honom att lämna sin fru och nästan sina barn. Han har förmåga att känna passion. Han har känt passion. En gång bara, men inget med mig.
Jag har ägnat sista veckan åt att boa in mig. Det hjälptes av att jag fick lite extra pengar den här månaden. Har fixat och snitsat och inte kollat med honom före. Vi bor så sterilt, i vårt gamla hus, och jag vill få det att kännas som ett hem nu. Men nu ska ...hoppsan, han ringer. Aj det vill jag inte!!! Vill bara tyka!
