LARM LARM LARM
Lärarinnan... sitter kvar på jobbet och väntar på att tiden ska gå så att träningen börjar någon gång. Känner jag mig själv rätt så kommer jag att sitta här så länge att det slutligen blir den vanliga paniken.
Kvinnan...har slagit larm till mannen idag. Talat om att hon kände glädje när hon åsamkade honom obehag imorse. Varningsklocka. Betyder att hon behöver närhet och kärlek. Kvinnan har galet nog valt att flytta ihop med en man som inte ger sådant utan att först få en order om det. Handlar inte om icke kärlek, hävdar han, det är bara det att han inte är van. Att ge saker och hitta å fantastiska resor och presenter är han en stjärna på. Synd bara att jag inte pratar, eller uppskattar, den sortens gester. En varm blick, en het blick, att bli spontant upptryckt mot en vägg för att han tänder till på mig...det är numera en utopisk dröm...men fortfarande en dröm. Har väl tvingat honom att trycka upp mig någon gång men det kändes som juniorteater på Kulturskolan, inte hett, kallt och konstigt.
Men mannen förstod varningen och kommer nu göra sig till i cirka två dagar, innan han faller tillbaka i gamla hjulspår igen. Mitt liv. Har valt alldeles själv. Försötke stava till maschoscist...men det går lika bra som mitt kärleksliv så nu drar jag och tränar istället.
