Fyra jag...

Idag sa en klok person till mig och Han, att jag har rätt att känna kärlek och glädje.... Den lilla kommentaren fick mina tårar att rinna i strida strömmar. En klump i magen löstes upp. Världen öppnade sig återigen som en ljus plats där jag vill leva. Jag har rätt att känna kärlek och glädje! Han tycker att jag är för mycket när jag är glad och sprudlande vilket fått mig att stänga av mig, stänga ner mig. Jag är inte den jag alltid varit längre. Jag är mycket mer dämpad och återhållsam, för att passa Han. Det har liksom alltid varit mitt kännetecken, det som skilt mig från andra med samma namn. Hon den glada... Hon, den där pigga...

No more. Kärnkraftsverket sätts härmed på och jag tar tillbaka min rätt att vara mig!

Det,,,innebär ju dock att jag får hålla mig undan från honom lite, men det går att lösa. Han klarar ju bara små doser av mig så då får jag väl utsätta honom för enbart små doser. Vi ska därför inte träffas så mycket framöver, inte vara med varandra så mycket. Är inte säker på vad han kommer tycka om detta men har han ingen bättre lösning så får han köpa denna.

Med början idag tänker jag börja bli bättre på att träffa vänner och kamrater! Redan innan extrajobbet var slut så bokade jag in att jag ska åka och hälsa på en gammal vän.

Varenda gång han kommer att vara borta så kommer jag att bjuda hem vänner, även om det inte är lördagkväll, vilket är enda kvällen han riktigt orkar ha folk hemma. Jag återtar rätten till mitt liv, min glädje och mitt hem! Tanken fyller mig med kraft och glädje och alltså är jag redan på rätt väg. Fast...att Han inte kommer hem med bilen när Han sagt Han ska, och därför försenar min glädjespridning, det stör mig lite.